lisingan.blogg.se

I mitt liv finns det två små ögonstenar som betyder allt för mig. Ibland testar dom mitt tålamod så hårt att jag vill banka huvudet i väggen men för det mesta är dom helt underbara. De är i alla fall det bästa jag någinsin har gjort och även om jag ibland känner för att låsa in mig i garderoben dröjer det inte lång tid förrän jag vill komma ut igen. De är födda med 17 månaders mellanrum och Alva, min dotter, är äldst. Hon är nu 3,5 år medan hennes lillebror som kom 17 månader senare är 2 år. De har båda vilja av stål och ett humör som heter duga. De är envisa som synden och ger sig inte i första taget. Alva är en väldigt omhändertagande liten tös som bryr sig väldigt mycket om allt och alla, väldigt glad, frågvis och nyfiken på livet. Noah är ett riktigt bustroll, en liten duracellkanin på extacy för att vara korrekt. Han är väldigt glad och nyfiken likt sin syster men klåfingrig som bara den. Jag antar att det hör till åldern. 

 

För tillfället bråkas det 24/7 - syskonkärlek när den är som bäst. Trots att de är i luven på varandra hela tiden ska dom vara tillsammans. Trots att dom ena sekunden stjäl varandras leksaker och slår halvt ihjäl varandra (ja, tro mig, de slåss) så kan dom inte vara utan varandra. Oskiljaktiga. Det mysigaste som finns är att se hur dom tar hand om varandra, kramas och pussas, säger att dom älskar varandra och skyddar varandra när vi tillrättavisar dom. Pure Love!